Svensk ordbok 2009, webbversion

fälla iho´p verb fällde fällt, pres. fäller fäll·er i|­hop●bringa till mindre utrymmes­krävande läge vanligen läge där före­målet i fråga inte kan an­vändas i sin normala funktion Nollfälla ihop paraplyetfälla ihop ngtsedan 1770Subst.:vbid1-844937(i)hopfällande, (till i) vbid2-844937hopfällning